Prolaktinom

Vad är ett prolaktinom?
Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som producerar hormonet prolaktin. Detta leder till för hög nivå av prolaktin i blodet. Prolaktinom är den vanligaste typen av hypofystumör. Storleken på den prolaktinproducerande tumören är kopplad till prolaktinnivåerna, med andra ord ju större tumör desto högre prolaktin. Hormonet prolaktin är nödvändigt för bröstkörtelutveckling vid graviditet samt för mjölkproduktion vid amning.

Vem drabbas?
Majoriteten av prolaktinomen är små (<1 cm) vid diagnos och drabbar ffa kvinnor mellan 20- 50 år. Hos män är det vanligare att tumörerna är större när de upptäcks. Det finns inga säkra  siffror på hur många som har prolaktinom i Sverige men i studier från andra länder uppskattas det att det bland 100 000 människor finns 10-50 patienter med prolaktinom.

Vilka symptom får man av prolaktinom?
Symtomen av prolaktinom orsakas av de förhöjda nivåerna av prolaktin i blodet eller av att tumören i sig kan trycka på omgivande strukturer och ge synfältspåverkan och huvudvärk. De vanligaste symtomen hos kvinnor är menstruationsrubbning och oförmåga att bli gravid. Män drabbas av nedsatt potens och sexuell lust. Hos båda könen kan mjölkproduktion från brösten uppkomma (galaktorré) liksom psykiska symtom såsom koncentrationssvårigheter, oro och nedsatt minne.

Hur diagnostiseras sjukdomen?
Vid misstanke om prolaktinom mäts prolaktinnivåerna i blodet. Vid förhöjt prolaktin kontrolleras vanligen kompletterande blodprover och det ställs frågor om mediciner och andra specifika tillstånd som vi vet kan ge förhöjt prolaktin. Dessutom görs en röntgenundersökning av hypofysen vanligen med en magnetkamera (MRT). Vid stora tumörer görs också en kontroll av syn och synfält.

Hur behandlas prolaktinom?
Prolaktinom behandlas i första hand med läkemedel, oavsett tumörstorlek. Detta till skillnad från andra hypofystumörer som vanligen opereras. Målet med behandlingen är att normalisera prolaktinnivåerna, återställa ev. synpåverkan samt krympa tumören. De mediciner som används för att behandla prolaktinom tillhör gruppen dopaminagonister och hämmar prolaktinfrisättningen samt leder till en krympning av tumören och i bästa fall kan tumören helt försvinna. Exempel på sådana mediciner är Pravidel, Dostinex och Norprolac. Om tumören är mycket stor blir vanligen läkemedelsbehandlingen livslång. Har man däremot en liten tumör som svarar bra på behandling kan utsättning av medicinen övervägas i samråd med behandlande läkare.

Operation av prolaktinom kan bli aktuell om medicinsk behandling inte kan tolereras pga. biverkningar alternativt om tumören inte svarar på medicinsk behandling. Strålning är ytterligare ett behandlingsalternativ.

Kan jag bli gravid om jag har ett prolaktinom?
Förhöjda prolaktinnivåer är en viktig orsak till att det kan vara svårt eller omöjligt att bli gravid och skall utredas innan graviditet. Om tumören är liten och prolaktin har normaliseratsär det som regel inga problem med att bli gravid. Tablettbehandling påbörjas och när graviditet konstaterats skall man sluta med tabletterna. Under graviditeten utförs ögonkontroller vid ett par tillfällen. Behandlingen återupptas vid behov efter avslutad amning.

Vid stora tumörer är det mycket viktigt att planera graviditeten i samråd med behandlande läkare då det finns risk för tumörtillväxt under graviditet. Vanligen vill man att prolaktin-nivån i blodet skall vara normal i minst ett år innan graviditet. Beroende på tumörstorlek sker uppföljningen på ett individualiserat sätt bl a med regelbundna ögonkontroller.

Prognos vid prolaktinom
Prognosen vid behandling är mycket god. Majoriteten av patienterna blir symtomfria och får återställd fertilitet.

Attachments:
Download this file (Prolaktinom 110823.pdf)Prolaktinom[Prolaktinom]81 Kb

Årets endokrina avhandling

 

2016 Daniel Espes, Uppsala Universitet "Engraftment of Pancreatic Islets in Alternative Transplantation Sites and the Feasibility in vivo Monitoring of Native and Transplanted Beta-cell Mass"

Läs mer...

Forskningsstipendier

SEFs forskningsstipendier med syfte att stödja endokrinologisk forskning.
Läs mer...

Resestipendier

Delas ut för aktivt deltagande i endokrinologisk konferens.
Läs mer...