Addisons sjukdom

 

Addisons sjukdom

Addisons sjukdom är en kronisk sjukdom där båda binjurarna förlorat en stor del av sin förmåga att producera det livsnödvändiga hormonet kortisol och även det saltkvarhållande hormonet aldosteron. Den vanligaste orsaken är att de drabbade personerna bildar antikroppar mot de egna binjurarna (en så kallad autoimmun sjukdom). Antikropparna påverkar själva hormontillverkningen och resulterar i att de produceras för lite hormoner. Det finns också en rad ovanliga orsaker till Addisons sjukdom till exempel infektioner. Brist på hormonet kortisol kan också uppträda vid vissa hypofyssjukdomar då hypofysen minskar eller upphör att tillverka hormonet ACTH, som normalt behövs för att stimulera kortisolproduktionen i binjurarna. En, i de allra flesta fallen, övergående kortisolbrist kan även uppträda vid behandling med höga doser kortison under en längre tid, till exempel vid olika inflammationstillstånd.

Symptom

Kortisol har stor betydelse för många funktioner i kroppen, inte minst vad gäller kolhydrat-, fett- och äggviteomsättningen, men även för salt- och vätskebalansen (tillsammans med aldosteron). Symtomen vid kortisolbrist är ofta diffusa; trötthet, svaghet, illamående, aptitlöshet och viktnedgång förekommer ofta. Man kan drabbas av salthunger och bli yr vid uppresning på grund av blodtrycksfall . De flesta människor med Addisons sjukdom får en ökad pigmentering i huden; de ser ”solbrända” ut. Vid svår brist uppträder kräkningar, magsmärtor, diarréer, uttorkning och feber. Tillståndet är då livshotande (så kallad Addisonkris) och kräver omedelbar behandling.

Diagnos och behandling

Diagnosen ställs genom att man mäter nivån av olika hormoner i blodet, vanligen i samband med en hormonbelastning. Ofta föreligger också en sänkt halt av natrium och förhöjd halt av kalium i blodet. Vanligtvis får personer med kortisolbrist behandling med hydrokortison (=kortisol), i ett akutskede i form av injektioner, i övriga situationer i form av tabletter. Det är viktigt att veta att det rör sig om en ren ersättningsbehandling, det vill säga man ger bara den mängd kortisol som fattas och inte något överskott. Därför ger behandlingen inga biverkningar, som kan uppträda när man ger större mängder av kortisol vid behandling av andra sjukdomar. Nästan alla personer med Addisons sjukdom brukar också behöva ett tillskott av det saltkvarhållande hormonet aldosteron i form av Florineftabletter.

Det är mycket viktigt att komma ihåg följande:
• Hydrokortisontabletterna
måste tas dagligen, uppdelat på minst 2 doser per dag, genast vid uppstigningen på morgonen och på eftermiddagen/kvällen.
Om Du glömt ta en dos eller om Du är osäker om detta, så ta hellre en dos för mycket än ingen alls.

• Du måste utan dröjsmål kontakta sjukhus eller vårdcentral för att få hydrokortison om tabletterna skulle ta slut, om Du inte har dessa tillgängliga eller om Du skulle drabbas av kräkningar och/eller diarréer (och därmed inte få i Dig tabletterna) eller bli dålig på annat sätt. Om Du kräks måste medicinen ges i form av injektioner.

Vid vissa tillfällen behöver Du en större dos hydrokortison än den vanliga dagsdosen, till exempel i samband med infektioner med feber, operationer, vid större olycksfall och liknande fysiska påfrestningar. I allmänhet räcker det med att Du tar dubbel dagsdos hydrokortison några dagar. Då tillståndet avklingat minskar Du dosen med en halv tablett varannan dag tills Du kommer ner på Din vanliga dos. Den tillfälliga dosökningen ger inga biverkningar.

• Du ska av Din läkare få ett s.k. "Kortisolkort", som Du alltid ska bära på Dig (i plånboken eller handväskan), där det ska stå Ditt namn och personnummer och att Du måste få hydrokortisonbehandling dagligen.

Sjukdomen är livslång, men med ovanstående mediciner och levnadsregler lever personer med Addisons sjukdom ett normalt liv och brukar inte behöva anlita läkare mer än vanligtvis en gång per år för en rutinkontroll och receptförnyelse. 

Attachments:
Download this file (Addisons sjukdom.pdf)Addisons sjukdom[Addisons sjukdom]57 Kb

Årets endokrina avhandling

 

2016 Daniel Espes, Uppsala Universitet "Engraftment of Pancreatic Islets in Alternative Transplantation Sites and the Feasibility in vivo Monitoring of Native and Transplanted Beta-cell Mass"

Läs mer...

Forskningsstipendier

SEFs forskningsstipendier med syfte att stödja endokrinologisk forskning.
Läs mer...

Resestipendier

Delas ut för aktivt deltagande i endokrinologisk konferens.
Läs mer...